NÄR KÄNSLAN AV ATT INTE RÄCKA TILL FÖLJER MED ÖVERALLT
- 9 feb.
- 4 min läsning
De flesta av oss tvivlar på oss själva ibland. Det är en naturlig del av att vara människa. Men för vissa blir självtvivlet mer än tillfälligt. Det blir en ständig bakgrundsröst.
En röst som kommenterar det mesta:
“Du borde gjort bättre.”
“De andra verkar klara det här enklare.”
“Snart märker de att jag inte duger.”
“Jag är inte tillräcklig.”
Med tiden kan den rösten kännas så självklar att man tror att den är sann. Det är ofta så låg självkänsla upplevs. Inte som en tydlig känsla, utan som ett sätt att tolka sig själv och världen. Och det kan vara väldigt ensamt att bära på.
Vad är självkänsla egentligen?
Självkänsla handlar i grunden inte om prestation eller hur bra du är på olika saker. Det handlar mer om den grundläggande upplevelsen av ditt eget värde - att känna att du duger även när du inte lyckas. En stabil självkänsla innebär ofta att man kan tänka: “Jag är okej som jag är, även när jag misslyckas.”
När självkänslan är låg fungerar det ofta tvärtom. Då känns värdet villkorat, som om man måste förtjäna sin plats genom att prestera, vara till lags eller undvika att göra fel. Det gör livet mer ansträngande än det behöver vara. Små misstag kan kännas stora. Jämförelser blir ständiga. Beröm är svårt att ta in. Kritik fastnar länge. Inte för att man är svag, utan för att självvärdet hela tiden står på spel.
Hur utvecklas låg självkänsla?
Självkänsla formas tidigt och påverkas av många faktorer: relationer, erfarenheter, förväntningar och hur man blivit bemött över tid. Vissa har vuxit upp med höga krav eller mycket kritik. Andra har lärt sig att anpassa sig mycket efter andras behov. Ibland har negativa erfarenheter, som mobbning eller upprepade misslyckanden, satt djupare spår än man först förstår.
Men det är inte bara historien som spelar roll. Det är ofta de mönster som fortsätter idag som håller självkänslan låg. Till exempel:
- att ständigt jämföra sig med andra
- att tolka andras reaktioner negativt
- att bara se det som gick fel
- att sätta orimligt höga krav på sig själv
- att undvika situationer där man riskerar att misslyckas
De här strategierna är försök att skydda sig men de förstärker ofta känslan av otillräcklighet istället.
Hur märks låg självkänsla i vardagen?
Det kan ta sig olika uttryck. För vissa syns det utåt som överprestation, att alltid göra mer än nödvändigt, ha svårt att säga nej eller känna stark press att vara duktig. För andra syns det mer som undvikande, att inte våga ta plats, inte söka möjligheter eller dra sig undan socialt.
Gemensamt är ofta en hård inre dialog. En ständig självkritik som man aldrig skulle rikta mot någon annan. Och den tar energi.
Hur kan KBT hjälpa vid låg självkänsla?
I samtalsterapi arbetar man inte med att “tänka positivt”. Det handlar snarare om att förstå hur självkritiken uppstått och gradvis förändra hur du förhåller dig till dig själv.
Att synliggöra den inre dialogen
Många är inte ens medvetna om hur hårt de talar till sig själva. När tankarna blir tydliga går de också att ifrågasätta. Frågor som:
- Skulle jag säga så här till en vän?
- Finns det fler sätt att tolka situationen?
- Vad bygger jag den här slutsatsen på?
skapar mer flexibilitet i tankarna.
Att bryta undvikande mönster
Låg självkänsla leder ofta till att man undviker sådant som känns osäkert. Problemet är att man då aldrig får erfarenheter som motsäger rädslan. I KBT arbetar man stegvis med att närma sig situationer som stärker tillit till den egna förmågan. Inte genom att pressa sig utan genom små, genomförbara steg.
Att bygga ett mer hållbart förhållningssätt till sig själv
En viktig del är att utveckla mer självmedkänsla. Inte att sänka ambitionen, utan att sluta behandla sig själv som sin hårdaste kritiker. Många upplever att energin ökar när kampen mot sig själv minskar.
När kan det vara hjälpsamt att söka stöd?
Många med låg självkänsla tänker att deras svårigheter inte är “tillräckligt stora” för att ta upp plats i terapi. Att man borde klara det själv eller att andra har det värre. Men självkritik och känslan av att inte räcka till kan påverka livet mer än man först märker. Det kan forma val, relationer och hur mycket utrymme man tillåter sig själv att ta. Det kan vara hjälpsamt att prata med någon om du:
- ofta tvivlar på dig själv eller ditt värde
- jämför dig med andra och känner dig otillräcklig
- har svårt att ta emot beröm eller känna dig nöjd
- undviker situationer av rädsla att inte räcka till
- märker att självkritiken tar mycket energi
Du behöver inte må dåligt “nog”. Det räcker att du vill få ett vänligare och tryggare förhållande till dig själv.
Vanliga frågor om självkänsla
Jag fungerar ju på jobbet och i vardagen – är terapi ändå relevant?
Ja. Du behöver inte ha en kris. Terapi kan lika gärna handla om att må bättre och känna sig tryggare i sig själv.
Måste jag kunna sätta ord på vad som är fel innan jag bokar?
Nej. Det räcker att du känner att något skaver. Resten utforskar vi tillsammans.
Känns det inte konstigt att prata om sig själv på det här sättet?
Många känner så i början. Samtalen sker i lugn takt och på ett sätt som brukar kännas mer naturligt än man tror.
Hur vet jag om det passar mig?
Ett första samtal är förutsättningslöst. Du kan prova och sedan avgöra om det känns hjälpsamt.
Kan jag boka online även för den här typen av frågor?J
Ja, samtal online fungerar lika bra och gör det enklare att få in stödet i vardagen.
Tillgänglighet och behandling där du befinner dig
Du kan få samtalsstöd både online och på plats. Online-samtal gör det lättare att få kontinuitet även när vardagen är full eller om du bor långt från en mottagning. Om ni bor i eller nära Stockholm finns även möjlighet till fysiska besök.
Vill du få ett vänligare och tryggare förhållande till dig själv?
Ett första samtal kan hjälpa dig förstå dina mönster och hitta konkreta steg framåt.
Du behöver inte bära allt själv.
FÖRFATTARE - Maja Schultz
Legitimerad psykoterapeut, utbildad vid Karolinska Institutet och Psykologpartners. Jag har bred erfarenhet av klinisk och evidensbaserad behandling både inom Region Stockholm och privat verksamhet, och har varit verksam sedan 2005.
