Både legitimerade psykologer och legitimerade psykoterapeuter är viktiga aktörer inom psykisk hälsa, med kompetenser som kompletterar varandra. Medan leg. psykologer erbjuder en bred kompetens inom psykologiska utredningar, rådgivning och psykoterapi, erbjuder leg. psykoterapeuter specialiserade kunskaper inom psykoterapi. Det viktigaste när man söker hjälp för psykisk hälsa är att finna en professionell som man känner förtroende för och som har den kompetens som matchar ens individuella behov. Att båda yrkesgrupperna kräver omfattande utbildning och yrkesetiska riktlinjer säkerställer att de är väl förberedda för att möta de utmaningar och behov som deras klienter har.
Att söka hjälp för sin psykiska hälsa är ett viktigt steg mot välbefinnande, samtidigt kan det vara förvirrande att navigera bland de olika professionerna inom psykologisk behandling. Två centrala roller inom detta område är psykoterapeuter och psykologer som båda delar målet att stödja människors psykiska hälsa. Dessa professioner skiljer sig delvis åt vad gäller utbildningsbakgrund, arbetsområden och ibland även specialiseringar. För att hjälpa dig att förstå vilken behandlare som kan passa just dina behov, går jag här igenom skillnader och likheter mellan en leg. psykolog och en leg. psykoterapeut.
Utbildningsbakgrund och kvalifikationer
Såväl legitimerad psykolog som legitimerad psykoterapeut är skyddade titlar som i Sverige endast utfärdas av Socialstyrelsen efter strikt validering av kandidatens kvalifikationer och behörighet. För att erhålla titeln legitimerad psykoterapeut krävs först en universitetsexamen inom människovårdande yrke om minst 3-5 år vilket till exempel kan vara läkare, socionom eller psykolog. Därefter tillkommer 2 års studier på halvfart, följt av 2 år av behandlingsarbete under handledning innan de avslutande 3 åren av studier på halvfart. För att titulera sig psykolog krävs 5 års universitetsstudier plus ett år av praktik, så kallad PTP-tjänstgöring under handledning. Total utbildningstid för en legitimerad psykoterapeut är minst 10 år av eftergymnasial utbildning, inkl. obligatorisk praktik. Total utbildningstid för en legitimerad psykolog är 6 år, inkl. obligatorisk praktik. Därefter kan en psykolog bygga på med vidareutbildning för att också bli legitimerad psykoterapeut.
För att en psykoterapeut ska få sin legitimation krävs att den har genomgått egenterapi, något sådant krav finns inte på psykologer. Psykologen kan arbeta inom psykoterapi men också med psykologi inom en mängd andra områden än behandling (psykoterapi), till exempel vid rekrytering av personal, inom skolhälsovården och utredning av exempelvis neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
I Sverige har varken psykolog eller psykoterapeut förskrivningsrätt, och kan alltså inte skriva ut läkemedel på recept.
Behandlingsmetoder
Det finns många olika typer av psykoterapeutiska metoder. I Sverige är kognitiv beteendeterapi (KBT) samt psykodynamisk terapi (PDT) vanligast. Valet av metod utgår från kliniska riktlinjer samt beror på individens behov, den specifika problematiken, och terapeutens specialisering och inriktning.
Viktigt att notera är att olika sammansättningar med “psykolog” inte är en skyddad titel om man inte jobbar inom hälso- och sjukvården. Man kan således kalla sig till exempel “organisationspsykolog” eller “beteendepsykolog” utan att ha en legitimation som psykolog. Inte heller terapeut inte är en skyddad titel, vilket innebär att personer med kortare kurser inom terapi också kan kalla sig till exempel ”samtalsterapeut” eller ”KBT-terapeut”.
Hur ska man välja behandlare?
Har det då någon betydelse om en behandlare är legitimerad och därmed har bevisad kompetens att bedriva psykoterapi? Och hur är det med sådant som personkemi och tillit? Såklart är allians och förtroende centrala grundfaktorer och givetvis finns det många som arbetar med samtal och gör ett fantastiskt arbete även om de inte är legitimerade psykoterapeuter eller psykologer.
När du går i terapi hos en legitimerad psykolog eller legitimerad psykoterapeut kan du känna dig trygg med att du är hos en behandlare med en gedigen utbildning inom psykoterapi. Legitimationen innebär att psykoterapeuten eller psykologen uppfyller Socialstyrelsens kvalitetskrav. Det betyder mindre ansvar för dig att ta reda på om den behandlare du träffar de facto kan det hen säger sig kunna. Och skulle du exempelvis få felaktig behandling kan du anmäla det via Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO). Något du inte har möjlighet till om du går hos en terapeut (eller annan behandlare) som saknar legitimation utfärdad av Socialstyrelsen.
Sammanfattning
Det finns inte någon större skillnad mellan en leg. psykoterapeut och leg. psykolog när det gäller deras förmåga att stödja människors psykiska hälsa. Båda professionerna kräver en gedigen utbildning för att bedriva sitt yrke effektivt. Såväl leg. psykologer som leg. psykoterapeuter har som mål att främja välbefinnande och mental hälsa, och tar sig an detta uppdrag på något olika sätt baserat på deras utbildning och specialisering. En unik aspekt av psykoterapeutens utbildning är kravet på att genomgå egen terapi, vilket ger en värdefull erfarenhet av vad det innebär att gå i terapi.
